“Vi säljer mer, men tjänar inte mer.”
Kopplingen till ekonomin
Lönsamhetsanalys per kund, produkt, order och affärsområde visar hur intäkter, rabatter och kostnader hänger ihop.
KÄNNER NI IGEN ER?
Välj ett område och utgå från er situation. Samma problem kan beröra flera delar av verksamheten – och ekonomin knyter ihop dem.
KÄNNER NI IGEN ER?
Välj ett område och utgå från er situation. Samma problem kan beröra flera delar av verksamheten – och ekonomin knyter ihop dem.
Kopplingen till ekonomin
Lönsamhetsanalys per kund, produkt, order och affärsområde visar hur intäkter, rabatter och kostnader hänger ihop.
Kopplingen till ekonomin
Kostnadsfördelning, täckningsbidrag och produktkalkyler kopplar försäljning och resursåtgång till lönsamhet.
Kopplingen till ekonomin
Kassaflöde, rörelsekapital, kundfordringar och betalningsplanering visar när resultat faktiskt blir tillgängliga pengar.
Kopplingen till ekonomin
Efterfrågeprognoser, inköpsplanering och lageromsättning kopplar inköpsbeslut till kapitalbindning och likviditet.
Kopplingen till ekonomin
Varukostnad, prisförändringar, fraktkostnader och periodisering behöver följas genom flödet för att förklara bruttomarginalen.
Kopplingen till ekonomin
Periodisering, avstämningar, integrationsbrister och kontroller visar var information från verksamheten behöver rättas innan den kan bokföras.
Kopplingen till ekonomin
Lagervärdering, inkurans, anskaffningskostnader och värderingsprinciper knyter varurörelser till redovisat lagervärde.
Kopplingen till ekonomin
Efterfrågeprognoser, inköpsplanering och lageromsättning kopplar inköpsbeslut till kapitalbindning och likviditet.
Kopplingen till ekonomin
Kundförluster, garantier, returer, inkurans och andra avsättningar behöver underlag från verksamheten för att kunna bedömas.
Kopplingen till ekonomin
Leveransbekräftelser, faktureringsunderlag och avtalade villkor kopplar utfört arbete till intäkter, kundfordringar och kassaflöde.
Kopplingen till ekonomin
Varukostnad, prisförändringar, fraktkostnader och periodisering behöver följas genom flödet för att förklara bruttomarginalen.
Kopplingen till ekonomin
Periodisering, avstämningar, integrationsbrister och kontroller visar var information från verksamheten behöver rättas innan den kan bokföras.
Kopplingen till ekonomin
Materialåtgång, arbetstid, kassation och omarbete kopplas till produktkalkyl, verklig tillverkningskostnad och marginal.
Kopplingen till ekonomin
Produktionsstatus, förbrukning och återrapportering ger underlag för värdering av pågående arbete, periodisering och kostnadsuppföljning.
Kopplingen till ekonomin
Varukostnad, prisförändringar, fraktkostnader och periodisering behöver följas genom flödet för att förklara bruttomarginalen.
Kopplingen till ekonomin
Projektredovisning, successiv vinstavräkning och uppföljning av återstående kostnader kopplar framdrift till prognostiserat resultat.
Kopplingen till ekonomin
Prognosmodell, antaganden, drivare och avvikelseanalys kopplar verksamhetens planer till ekonomiska förväntningar.
Kopplingen till ekonomin
Kostnadsfördelning, täckningsbidrag och produktkalkyler kopplar försäljning och resursåtgång till lönsamhet.
Kopplingen till ekonomin
Månadsbokslut, rapporteringsflöden och automatisering kopplar verksamhetens händelser till aktuella beslutsunderlag.
Kopplingen till ekonomin
Kundförluster, garantier, returer, inkurans och andra avsättningar behöver underlag från verksamheten för att kunna bedömas.
Kopplingen till ekonomin
Begreppsdefinitioner, informationsägarskap och gemensamma beräkningsregler gör ekonomiska och operativa mått jämförbara.
Olika ingångar till samma verksamhetsmodell. Vi följer sambanden mellan arbete, information, system och ekonomi.
UTVECKLING & FÖRÄNDRING
Förändring, kravställning, standardisering och styrning är andra vägar in till samma verksamhetsmodell. Börja med ert problem och använd en blueprint för att förstå sambanden.
Vilka delar av verksamheten använder systemet, vilken information går genom det och vilka beroenden behöver hanteras?
En blueprint knyter systemet till verksamhetsförmågor, informationsflöden och beroenden. Det ger underlag för konsekvensanalys och övergångsplanering.
Var skiljer sig förmågor, arbetssätt, information och system? Vad behöver vara gemensamt och vad får variera?
En gemensam referensmodell gör skillnaderna jämförbara och ger struktur åt harmonisering efter förvärv eller omorganisation.
Hur ser nuläget ut, vilka förmågor behöver utvecklas och vilka beroenden påverkar prioriteringen?
Blueprinten ger en struktur för nuläge och målbild. Skillnader och beroenden hjälper er att prioritera steg i förändringen.
Vad behöver verksamheten kunna göra, vilken information behövs och hur ska alternativen bedömas?
Blueprinten ger struktur åt förmågekrav, informationskrav och bedömningskriterier utan att låsa dem till en viss leverantörs lösning.
Vilka begrepp används olika, och hur hänger verksamhetens behov ihop med lösningens funktioner?
Gemensamma begrepp, informationsmodeller och förmågor skapar en spårbar väg från behov till lösning.
Vilka behov har dokumenterat stöd, var finns luckor och vad behöver verifieras med leverantören?
En fit-gap-analys jämför verksamhetens krav med dokumenterat systemstöd. Blueprinten håller behoven åtskilda från leverantörens beskrivning.
Vilka variationer fyller ett verkligt behov och vilka skapar onödigt arbete eller osäkerhet?
Referensprocesser ger ett gemensamt utgångsläge för arbetssätt och kontrollerad hantering av lokala variationer.
Var skiljer sig definitioner, vem ansvarar för informationen och vilket system har vilket ansvar?
En gemensam informationsmodell synliggör definitioner, informationsansvar och systemgränser.
Vad lämnas över mellan processerna, vem tar emot det och hur bidrar delarna till ett sammanhängande flöde?
Blueprinten kopplar ihop processer till värdeflöden med tydliga överlämningar, informationsunderlag och ansvar.
Var uppstår väntan, upprepade registreringar och aktiviteter som inte tillför nytta?
Sammanhängande flöden gör friktion och överflödiga aktiviteter synliga och ger underlag för att bedöma automatisering.
Vem äger överlämningen, informationen och kontrollen när flera delar av verksamheten är inblandade?
Blueprinten knyter ansvar och informationsägarskap till överlämningspunkter och kontrollmekanismer.
Hur omsätts styrningen i arbetssätt, och vilka kontroller och underlag visar vad som faktiskt sker?
Spårbarhet från mål och regler till förmågor, processer, information och kontroller gör det möjligt att undersöka efterlevnaden.
EXEMPEL PÅ TVÄRFUNKTIONELL ANALYS
Vi kan börja i redovisningsprinciper, avstämningar och reserveringar. Med en verksamhetsblueprint kan vi också följa var värdet uppstår och förändras genom verksamheten.
Inköpspris, rabatter, frakt och andra anskaffningskostnader.
Inleveranser, varurörelser, saldo, inventering och inkurans.
Värderingsprinciper, bokföring, reserveringar och periodisering.
Lagervärde, varukostnad, bruttomarginal och kapitalbindning.
Det ger ett gemensamt underlag för att undersöka var uppgifter skiljer sig åt, vilka antaganden som används och vad som behöver förbättras. Exemplet illustrerar ett arbetssätt.
Prata med oss om ert lagerENTERPRISE BLUEPRINT
Enterprise Blueprint knyter ihop verksamhetens förmågor, processer, information och system. Insource och aRway hjälper er att använda och anpassa referensmodellerna till er situation – från ekonomiska frågor till större förändring.
Separat satsning på enterpriseblueprint.se
Acceleratormaterial samlas i en separat satsning. Kontakta oss om innehåll och tillgänglighet.